Likabehandlingsplan

Planen beskriver hur Förskolan Porslinskvarteret arbetar för att främja lika rättigheter och förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller läsåret 2024/2025.

Vem kan du vända dig till?

Om du som vårdnadshavare, eller ditt barn, upplever att barnet har blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier ska du omedelbart kontakta barnets mentor, någon i ledningsgruppen eller rektor.

Rektor: Inan Senturk, [email protected], telefon 072-234 79 04

Telefonnummer och e-post till avdelningarna hittar du på sidan Kontakta oss.

Aktuella bestämmelser

Enligt 3 kap. diskrimineringslagen (2008:567) ska förskolan arbeta med aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som går i eller söker till verksamheten, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, och för att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Arbetet ska dokumenteras.

Enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Enligt 4 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Planens syfte

Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling på förskolan. Förskolan ska arbeta för alla människors lika värde. Planen utgår bland annat från diskrimineringslagen och skollagen. Den ska skapa trygghet och tydlighet för barn, vårdnadshavare och personal, så att alla tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner.

Alla på förskolan är skyldiga att känna till innehållet i planen och agera utifrån den. Planen ska skapa medvetenhet om personalens ansvar att agera och anmäla vid kränkande behandling. Den ger också riktlinjer för de åtgärder och rutiner som all personal ska följa vid kränkningsärenden.

Förskolans värdegrund

På vår förskola är trygghet, respekt och gemenskap grunden för all verksamhet. Vi strävar efter att varje barn ska känna sig sett, hört, bekräftat och tryggt och bli bemött med respekt för sin unika personlighet och sina rättigheter – i enlighet med barnkonventionen och förskolans läroplan (Lpfö 18).

Vår verksamhet ska vara helt fri från diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och ett klimat där olikheter ses som en tillgång. Det är vårt gemensamma ansvar att skapa en miljö där alla barn får utvecklas i sin egen takt, där demokratiska värderingar präglar vardagen och där alla känner att de har en röst som är värd att lyssna på.

Förskolan ska präglas av tolerans, öppenhet och glädje, där både barn och vuxna känner en stark vi-känsla och tillhörighet. Vi bygger nära och trygga relationer med barn och vårdnadshavare – relationer som är avgörande för en god miljö och en förutsättning för lärande.

Vi arbetar aktivt och systematiskt med hållbar utveckling – ekologiskt, socialt och ekonomiskt – både i vardagliga rutiner och i undervisningen. Genom projektarbete och samarbete med externa partner får barnen möjlighet att utforska och förstå sin omvärld, ta ansvar och vara delaktiga i beslut, vilket stärker både självkänsla och framtidstro.

Vår vision är en förskola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje – en plats där varje barn får blomstra, varje vuxen tar ansvar och där vi tillsammans bygger en hållbar framtid.

Förskolans ansvar

Förskolan har ett tydligt uppdrag enligt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förskolans läroplan (Lpfö 18) att aktivt förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Detta gäller både mellan barn och mellan vuxna och barn.

Enligt 6 kap. skollagen är förskolan skyldig att agera omedelbart så snart personal får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Förskolan ska då:

utreda vad som har hänt
vidta skyndsamma och proportionerliga åtgärder för att stoppa och förebygga händelser
dokumentera hela processen, inklusive uppföljningen av insatserna
säkerställa att barnets trygghet och rättigheter är i fokus genom hela arbetet.

Rektor har ett särskilt ansvar att anmäla, utreda och vidta åtgärder. Rektor har också en skyldighet att rapportera till huvudmannen så snart misstanke om kränkande behandling uppstår. Det är ett lagstadgat ansvar.

Det är också centralt att förstå att det inte är den eventuella avsikten bakom en handling som avgör om något är en kränkning – den som upplever sig kränkt har tolkningsföreträde. Förskolan ska ta varje sådan upplevelse på allvar och bemöta barnets berättelse med respekt och lyhördhet.

Arbetet för att skapa en trygg och inkluderande miljö hänger även ihop med förskolans uppdrag att främja barnens förståelse för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, i enlighet med barnkonventionen och förskolans läroplan (Lpfö 18, kapitel 1 och avsnitt 2.1).

I den här planen finns tydliga rutiner för:

hur personalen ska agera vid misstanke om kränkning eller trakasserier
vem som ansvarar för att följa upp ärenden
hur dokumentation ska göras och sparas
hur barnets bästa ska beaktas i varje steg av processen.

Förskolan har alltså inte bara ett etiskt utan också ett rättsligt och pedagogiskt ansvar för att varje barn känner sig tryggt, sett och respekterat varje dag.

Likabehandlingsgruppen

Likabehandlingsgruppen består av förskolans rektor och förskollärare från ledningsgruppen:

Inan Senturk, rektor
Antoneta Gojani, samordnare
Linda Sommer, förskollärare

Likabehandlingsgruppen är en central del i förskolans systematiska arbete för att alla barn och vuxna ska få vara i en trygg, inkluderande och respektfull miljö. Gruppen arbetar både förebyggande och främjande för en verksamhet där ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, i enlighet med skollagen, diskrimineringslagen, förskolans läroplan (Lpfö 18) och barnkonventionen.

Systematiskt trygghetsarbete

Likabehandlingsgruppen ansvarar för att driva och följa upp ett systematiskt arbete för trygghet, trivsel och likabehandling. Det innebär att utgå från förskolans identifierade behov i kvalitetsarbetet och koppla arbetet till prioriterade utvecklingsområden, till exempel värdegrund, delaktighet, språk och hållbar utveckling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gruppen ansvarar för att ta fram, revidera och årligen uppdatera en levande och konkret plan, där barnens och personalens perspektiv är medskapande. Planen ska inte vara ett dokument i en pärm, utan en praktisk vägledning för det dagliga arbetet och ett verktyg för att omsätta värdegrunden i handling.

Förankring och delaktighet

Likabehandlingsgruppen ska säkerställa att barn, personal och vårdnadshavare känner väl till planens innehåll och syfte. Det sker genom meningsfulla forum för reflektion, delaktighet och samtal om värdegrundsfrågor, trygghet, demokrati och barns rättigheter.

Uppföljning och analys

Gruppen samlar kontinuerligt in och analyserar underlag om trygghet och trivsel, till exempel genom trygghetsvandringar, observationer, barnintervjuer och enkäter. Underlagen ligger till grund för åtgärder och utveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Kompetensutveckling och stöd till kollegor

Gruppen fungerar som ambassadörer och stödpersoner i frågor som rör likabehandling, barnkonventionen, konflikthantering och inkluderande bemötande. Gruppen kan också ta initiativ till fortbildning eller handledning för att stärka personalens kompetens.

Barnens delaktighet

Barnens delaktighet är en grundpelare i vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling och genomsyrar hela verksamheten – från vardagliga rutiner till projektarbeten och externa samarbeten. Vi utgår från barnkonventionen, förskolans läroplan (Lpfö 18) och principerna för hållbar utveckling, socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Vardagsnära arbetssätt

På varje avdelning arbetar vi systematiskt med att göra barnen delaktiga i vår värdegrund och i hur vi är med och mot varandra. Det sker bland annat genom:

mentorskap – alla barn har en mentor som har ett särskilt ansvar för barnets mående, trivsel och allt som rör barnet
normkritisk undervisning med normkritiska böcker och leksaker
rollspel en gång i veckan kring frågor som rör värdegrund
veckans kompis
arbete med språk, ord och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation)
trivselregler som vi tar fram tillsammans med barnen
samtal, observationer och trygghetsronder, där barnens perspektiv dokumenteras och analyseras
pedagogisk dokumentation, där barnens reflektioner, tankar och handlingar synliggörs och utvecklas.

Projektarbete och social hållbarhet

Under läsåret 2024/2025 arbetar vi med projekt kring social hållbarhet, där barnen får möjlighet att förstå, påverka och vara en del av ett större sammanhang. Några exempel:

Klädinsamling i samarbete med Stockholms Stadsmission. Barnen samlar ihop kläder och leksaker som de inte använder, lämnar in dem och reflekterar kring varför vi delar med oss. Det stärker barnens empatiska förmåga och förståelse för människors olika livsvillkor, i enlighet med både läroplanen och barnkonventionens rätt till jämlikhet och trygghet. Samtidigt övar de på att ta hand om resurser och blir medvetna om konsumtionssamhället vi lever i.

Samarbete med äldreboende – Sprida glädje. I mötet med äldre skapas relationer över generationerna. Barnen deltar i små kulturutbyten, pyssel, sångstunder och gemensamma promenader och aktiviteter. Det stärker känslan av sammanhang, respekten för äldre och glädjen i att göra gott för andra.

Återanvända resurser och återbruk i vardagen. Vi återanvänder material i både skapande och lek. Barnen uppmuntras att ta med kartonger, petflaskor och annat material hemifrån för att ta vara på det som redan finns, bidra till mindre konsumtion och ta hand om sina saker – en viktig del i arbetet med hållbar utveckling.

Fadderskap mellan äldre och yngre barn. Faddersystemet ger barnen möjlighet att känna ansvar och tillhörighet. De äldre barnen får vara förebilder och stötta de yngre i lek, rutiner och aktiviteter. Det stärker tryggheten och samhörigheten på förskolan och motverkar utanförskap.

Organisation och uppföljning

Innehållet i planen tas upp med barnen varje läsår på ett meningsfullt och begripligt sätt.
Mentorerna ansvarar för att planen levandegörs i barngrupperna.
Rektor följer upp barnens delaktighet genom att ta del av dokumentation, reflektera med pedagogerna och göra egna observationer i verksamheten.

Vårdnadshavares delaktighet

Ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare är en viktig del av förskolans likabehandlingsarbete. Vårdnadshavare har rätt att vara informerade och delaktiga i det som rör barnets trygghet, trivsel och rättigheter, i enlighet med förskolans läroplan (Lpfö 18, avsnitt 2.4) och skollagen. För öppenhet och tillgång till aktuell information gäller följande:

Planen finns digitalt i Tyra, så att alla vårdnadshavare kan läsa den när som helst.
Planens innehåll och syfte presenteras när nya familjer börjar, så att vårdnadshavare tidigt förstår vilka värderingar och rutiner verksamheten bygger på.
Delar av planen tas upp i samtal, på föräldramöten och i utvecklingssamtal, där vårdnadshavare kan ställa frågor, dela reflektioner och bidra med sina perspektiv.
Vårdnadshavares iakttagelser tas på allvar, och vi uppmuntrar vårdnadshavare att vända sig till personalen om de ser eller hör något som påverkar barnens trygghet. Förskolan ansvarar för att följa upp sådana signaler och agera enligt planen.
Information om arbetet med värdegrund och social hållbarhet kommuniceras regelbundet i Tyra, till exempel om temaarbeten, projekt med Stadsmissionen, återbruk, samarbetet med äldreboendet och fadderverksamheten.

Personalens delaktighet

En förutsättning för att kunna arbeta aktivt och systematiskt mot diskriminering och kränkande behandling är kunskap, medvetenhet och delaktighet hos all personal. Det är ett gemensamt uppdrag för hela förskolan och en viktig del av det professionella ansvaret, i enlighet med 6 kap. skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förskolans läroplan (Lpfö 18, avsnitt 2.1 och 2.2).

Förebyggande ansvar

All personal har en skyldighet att:

arbeta förebyggande och främjande för en trygg, inkluderande och jämlik förskola
agera direkt vid misstanke om kränkning eller diskriminering
känna väl till förskolans rutiner och handlingsplaner för likabehandling.

Kunskap och utbildningsmaterial

Skolverkets stödmaterial Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling är obligatorisk läsning för all personal. Personalen har också tillgång till ett digitalt verktyg för anmälan av misstanke om diskriminering eller kränkande behandling, och till utbildningsmaterial från Diskrimineringsombudsmannen (DO), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket.

Förskolan har dessutom en särskild policy för barns integritet, som ska vara välkänd för all personal.

Kollegialt lärande och kompetenshöjning

Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet planeras och genomförs kompetenshöjande insatser kontinuerligt, till exempel:

kollegialt lärande kring bemötande, normer och värderingar
workshoppar om barnkonventionen och barns rättigheter
fallstudier och reflektion utifrån verkliga eller påhittade händelser.

Planens förankring i personalgruppen

Planen presenteras för personalen i god tid innan den fastställs.
På arbetslagsmöten diskuteras innehållet, de planerade aktiviteterna och hur arbetet konkret ska genomföras och utvärderas i varje barngrupp.
Personalens reflektioner, synpunkter och erfarenheter tas tillvara innan planen formuleras slutgiltigt.

Fastställande av planen

Planen fastställs gemensamt under en studiedag under vårterminen 2025. Det är varje medarbetares eget ansvar att ta del av planen, förstå dess innehåll och aktivt arbeta utifrån den i sin yrkesutövning.

Uppföljning och utvärdering

För ett hållbart och långsiktigt arbete för likabehandling och mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar sammanfattas arbetet med planen nedan.

Föregående läsårs åtgärder 2023/2024

Inför revideringen av planen ska föregående års åtgärder analyseras och utvärderas.

Under 2024/2025 infördes en ledningsgrupp som består av rektor, samordnare, skyddsombud och förskollärare, som fick ett större ansvar för arbetet med planen. Vidare infördes mentorskap på alla avdelningar och för alla barn. Syftet med mentorskapet är att organisera förskolan så att alla pedagoger får förutsättningar att medvetet fokusera på, rikta större uppmärksamhet och engagemang mot och noggrant följa sina mentorsbarns utveckling.

Ledningsgruppen planerar, genomför, utvärderar och utvecklar undervisningen, som präglas av ett intersektionellt perspektiv, hållbarhet och rörelse.

Stärkt ledningsansvar

En ledningsgrupp med representanter från olika delar av verksamheten fick ett tydligare uppdrag och ansvar för att driva arbetet med att likabehandling ska genomsyra hela verksamheten. Syftet var att skapa ett mer samordnat och hållbart arbete i hela enheten och säkerställa att planen är förankrad i vardagen på alla avdelningar.

Införande av mentorskap

Ett nytt mentorskapssystem infördes på alla avdelningar, där varje barn fick en personlig mentor bland pedagogerna. Syftet med mentorskapet var att:

skapa tryggare relationer genom att varje barn får en vuxen som har ett särskilt ansvar för att följa barnets utveckling och välmående
stärka undervisningens kvalitet genom projektarbetet Jag i världen och genom undervisning i mindre grupper med mentorsbarnen, vilket ger bättre förutsättningar för fokus, anpassning och ledning
säkra uppföljning och dokumentation av barnets utveckling, lärande, samspel och trygghet genom blogg, lärlogg, processvägg och DFL.

Resultat och fortsatt arbete

Inför kommande läsår har mentorskapet lyfts fram som en värdefull struktur för att stärka både trygghet och kvalitet i undervisningen. Analysen visar att mentorerna har fått bättre förutsättningar att:

lära känna barnen djupare
anpassa undervisning och bemötande
reagera snabbare på signaler om otrygghet eller behov av stöd.

Ledningsgruppen föreslår att mentorskapet vidareutvecklas under nästa läsår, bland annat genom fördjupad reflektion i arbetslagen, stödmaterial och fortsatt kollegial kompetensutveckling.

Uteaktiviteter, hållbarhet och rörelse

Förskolan arbetar systematiskt med uteaktiviteter som en viktig del av undervisningen. Pedagogerna är aktiva medskapare i barnens lekar. Genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter under uppsikt, till exempel stationer med olika aktiviteter, minskar vi risken för konflikter och olyckor och skapar en trygg miljö som främjar barnens sociala samspel, samarbetsförmåga och fysiska utveckling. Aktiviteternas struktur och det nära samspelet gör att barnen får öva på empati, att ta ansvar och att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt.

Uteaktiviteterna kopplas till läroplanens mål om att främja ett aktivt och hälsosamt liv och barnens utveckling av fysiska och motoriska färdigheter (Lpfö 18, avsnitt 2.3). Här får barnen möjlighet att testa sina fysiska gränser, stärka sin kroppsmedvetenhet och utveckla sin samarbetsförmåga i lek och rörelse.

Temadagar och traditioner

Temadagar och traditioner är en viktig del av att bygga en stark vi-känsla, främja socialt ansvarstagande och ge barnen möjlighet att delta i aktiviteter som främjar både gemenskap och hållbar utveckling. Genom meningsfulla upplevelser får barnen förstå vikten av omtanke om varandra och omvärlden, samtidigt som de lär sig om kultur, empati och hållbarhet. Exempel på våra temadagar och traditioner:

Teaterföreställningar och studiebesök. Barnen går regelbundet på teaterföreställningar som stimulerar kreativitet och fantasi. Två dagar i veckan är schemalagda för utflykter, studiebesök och utforskande av närområdet, och på våren äter vi lunch på utflykterna.
Pyjamasparty. En gång per termin klär barnen sig i pyjamas, umgås, leker och lär sig om gemenskap och delaktighet.
Julfest och Secret Santa. Vi firar jul tillsammans med en fest och en Secret Santa-aktivitet där barnen ger varandra leksaker som de inte längre använder i julklapp, vilket främjar omtanke och glädjen i att ge.
Påsk- och julfirande på äldreboende. Vi firar påsk och jul tillsammans med de äldre på äldreboendet. Det ger lärande mellan generationer och stärker barnens förståelse för andra generationer och deras behov, samtidigt som de äldre får meningsfull tid och glädje.
Klädinsamling och hållbarhet. En gång per termin anordnar vi en klädinsamling där barnen bidrar med kläder och leksaker de inte längre använder. Det skapar förståelse för cirkulär ekonomi, hållbar konsumtion och vikten av att ge vidare till andra som behöver.
Spadag. En gång per termin har vi en spadag med lugna och omsorgsfulla aktiviteter, där barnen lär sig om att ta hand om sig själva och sitt välmående.
Odling. I våra odlingsprojekt odlar barnen grönsaker av matrester och blommor och lär sig om en hållbar livsstil. Det skapar miljömedvetenhet och barnen får uppleva mötet med naturen.
Grillfest och vårfest. För att fira årstiderna och skapa gemenskap har vi grillfest på gården och en vårfest där vi firar naturen och vårt gemensamma ansvar för den.
Sveriges Mästerkock. En gång per termin deltar barnen i matlagningstävlingar där de lär sig om hållbar matlagning och hur vi kan minska matsvinnet. Det stärker både samarbetet och förståelsen för hållbar kosthållning.
Kulturdagen. Varje onsdag ”reser” vi till ett av de länder som barnen har sitt ursprung i. Vi tar reda på fakta om landet, lagar mat eller mellanmål därifrån och lyssnar på musik från landet, och den kompis som har landets språk som modersmål bjuds in att dela med sig av ett eller flera ord. På så sätt möter barnen sina kompisars kulturer.
Bal och utspring. När barnen slutar förskolan och börjar i förskoleklass firar vi övergången med bal och utspring, en festlig och minnesvärd aktivitet där barnen får känna sig speciella och uppskattade inför nästa steg.

Normkritiskt arbete – mångfald och inkludering

Förskolan arbetar aktivt och systematiskt med att utmana normer och främja inkludering genom normkritiska metoder och material. Vi strävar efter att ge alla barn en trygg och accepterande miljö där de kan utvecklas utan att begränsas av traditionella könsroller, etnicitet eller andra normer som kan skapa ojämlikhet och utanförskap.

Vi använder normkritiska böcker och leksaker i undervisningen. Materialet speglar en bred representation av olika etniciteter, familjekonstellationer, kulturer, förmågor och livsstilar. När barnen möter mångfacetterade karaktärer och berättelser utmanas traditionella könsroller och förutfattade meningar, och alla barn kan känna igen sig i de berättelser och roller de möter.

Normkritiska böcker ger barnen möjlighet att möta olika världsbilder och utmana stereotypa skildringar. Böckerna visar olika etniciteter, funktionsnedsättningar och familjeförhållanden och ger en mer rättvis och inkluderande bild av världen.
Normkritiska leksaker är medvetet utvalda så att dockor, figurer och bilder representerar olikheterna i samhället och alla barn kan känna sig representerade.
Normkritiskt språkbruk innebär att vi medvetet använder ett inkluderande språk som respekterar varje individs identitet och bakgrund. Språket formar barns förståelse för världen och deras plats i den. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig fritt, utan att begränsas av förutfattade idéer om hur de ”ska” vara utifrån kön eller andra normer, och hjälper dem att förstå att alla har rätt att vara den de är.

Förskolans förebyggande arbete

Vårt normkritiska arbete är en grundpelare i vårt förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Genom att arbeta aktivt med dessa frågor i vardagen:

skapar vi en miljö där alla barn kan känna sig trygga, värderade och respekterade
arbetar vi för att barnen inte bara tolererar utan aktivt uppskattar och firar mångfald och olikheter
ger vi barnen verktyg att förstå att alla människor är lika mycket värda och att inget barn är bättre än något annat.

Kartläggning och nulägesanalys

Kartläggning

Kartläggningen av förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling grundar sig på enkäter, diskussioner kring barnhälsa och samtal i personalgruppen. Det har gett oss god inblick i hur arbetet har utvecklats och hur vi kan förbättra förutsättningarna för alla barn i verksamheten.

Analys av resultatet

Resultatet av kartläggningen visar en positiv utveckling i vårt arbete för en trygg och inkluderande förskola. Vi har inte tagit emot några kränkningsanmälningar sedan november 2024.

Våga visa 2025

Sju kommuner i Stockholms län genomför varje år en enkätundersökning i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola. Undersökningen genomförs på samma sätt i alla kommuner och de flesta frågorna är gemensamma. I 2025 års undersökning bjöds drygt 42 350 elever och föräldrar från 489 förskolor och skolor in att delta, och vår förskola var en av dem. Jämfört med 2024 är de svarande nöjdare inom de flesta målområdena.

Enligt resultatet har förskolan gjort en tydlig och positiv utvecklingsresa de senaste tre åren. Resultaten visar ett starkt ledarskap, en undervisning av hög kvalitet och en trygg miljö för barnen. Jämfört med tidigare år ligger förskolan högre inom samtliga områden. Jämfört med genomsnittet i Värmdö kommun ser resultatet ut så här (andel positiva svar):

Område	Förskolan	Värmdö kommun
Styrning och ledning	88 %	84 %
Språkutveckling	100 %	94 %
Förståelse för matematik	98 %	83 %
Förståelse för natur och teknik	95 %	90 %
Barn tränas i ansvar	95 %	92 %
Barns tankar och intressen tas tillvara	93 %	90 %
Information om hur förskolan arbetar utifrån läroplanen	98 %	93 %

Vårdnadshavare upplever att det finns en tydlig styrning, struktur och riktning i verksamheten och har förtroende för ledningens förmåga att skapa goda förutsättningar för barnens utveckling. Resultaten om undervisningen visar att barnen möts av en undervisning som är meningsfull, strukturerad och anpassad efter deras utvecklingsnivå. Barnens inflytande tas på allvar, och det finns ett tydligt fokus på att lyfta barnens perspektiv och skapa delaktighet. Resultatet om information visar att förskolan har en god dialog och öppenhet i kommunikationen med hemmet.

Vårdnadshavares nöjdhet över tid

Andelen vårdnadshavare som instämmer har ökat markant:

Påstående	2023	2024	2025
Jag är nöjd med verksamheten	34 %	81 %	90 %
Verksamheten stimulerar mitt barn	63 %	85 %	93 %
Förskolan arbetar förebyggande med att motverka diskriminering och kränkningar	34 %	65 %	80 %

Ökningen tyder på att arbetet med mentorskap, struktur i undervisningen, tydliga rutiner och ett normmedvetet förhållningssätt har haft stor effekt. Det syns också i ökad trygghet, trivsel och ett positivt bemötande mellan barn, personal och vårdnadshavare.

De positiva resultaten kan främst tillskrivas vårt förändrade arbetssätt, där ett mer inkluderande och barnnära arbetssätt har införts. Alla pedagoger tar ett gemensamt ansvar för barnens förutsättningar för lärande och utveckling, vilket har bidragit till en tryggare och mer inkluderande miljö för alla barn. Det systematiska arbetet och det nära samarbetet i personalgruppen har lett till att barn, vårdnadshavare och personal uttrycker sig mer positivt om förskolans verksamhet.

Rutin för anmälan av kränkning

När ett barn berättar att det har blivit utsatt för en kränkning, eller när personal ser att ett barn har blivit utsatt, följer vi den här rutinen:

Berörd personal kartlägger händelsen genom samtal med alla inblandade, tillsammans med barnet och eventuellt andra vuxna som kan ha sett händelsen.
Händelsen anmäls till rektor, som beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och bedömer om det rör sig om en kränkning.
Vid behov sätts åtgärder in för att förhindra att det händer igen och för att barnet och de inblandade ska få det stöd de behöver.
Alla anmälningar som gäller barn dokumenteras och skickas vidare till huvudmannen enligt fastställda rutiner.

Om en medarbetare upplever att hen har blivit utsatt för en kränkning kan hen vända sig direkt till rektor för att göra en anmälan.

Analys av kränkningar

Sedan november 2024 har inga kränkningsanmälningar kommit in. Det är ett positivt tecken på att vårt förebyggande arbete och våra insatser för en trygg och respektfull miljö har gett resultat. Trots att inga anmälningar har kommit in är det viktigt att vi fortsätter att vara vaksamma och arbeta förebyggande för att bibehålla och stärka tryggheten för både barn och personal.

Förebyggande åtgärder

För att ytterligare stärka vårt förebyggande arbete och förhindra kränkningar fortsätter vi att utveckla vårt arbetssätt:

Vi säkerställer att varje medarbetare har en klar bild av sina ansvarsområden och vad som förväntas i arbetet för att främja barnens trygghet och välmående.
Vi fördjupar all personals kunskap om förskolans uppdrag och styrdokument, inklusive läroplanen och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
För att alla barn ska få ett jämställt och tryggt utrymme att leka på finns ett tydligt schema för aktiviteter inne och på gården, där det framgår vem som är ansvarig för varje aktivitet. Det ger bättre uppsikt över barnens samspel i leken.
Vi har en tydlig översikt över den planerade undervisningen kopplad till läroplanen, där frågor om värdegrund, inkludering och likabehandling ingår i alla ämnesområden.
Genom projektet Jag i världen uppmuntrar vi barnen att reflektera över sina egna identiteter och öka sin förståelse för mångfald och olikheter. Projektet är centralt för ett inkluderande och empatiskt förhållningssätt.
För att motverka stereotypa och exkluderande föreställningar gör vi medvetna val av material som böcker, leksaker, bilder, musik och sånger, som speglar en mångfald av etniciteter, familjekonstellationer, kulturer och förmågor.
För att främja alla barns språkutveckling och kulturella identitet stöttar vi barnens modersmål och skapar en miljö där alla språk respekteras och värderas.
Varje barn har en mentor, vilket ger en närmare och mer individuell uppföljning av barnets utveckling, trygghet och trivsel. Mentorn har en central roll i att identifiera och stötta barnet i lärande och socialt samspel och ansvarar för att dokumentera och följa upp barnets behov.

Åtgärderna är delar av vårt kontinuerliga arbete för en trygg och inkluderande förskola där alla barn känner sig respekterade och värderade. Genom att arbeta systematiskt och förebyggande kan vi minimera risken för kränkningar och diskriminering och fortsätta erbjuda barnen en säker och utvecklande lärmiljö.

Åtgärder

Bedömning och prioriterade åtgärder

Uppföljningen av föregående läsårs åtgärder, tillsammans med kartläggningen och nulägesanalysen, visar en fortsatt positiv utveckling i förskolans arbete med trygghet och likabehandling. Barn och vårdnadshavare uttrycker en hög grad av trivsel och trygghet, vilket bekräftar att arbetet går i rätt riktning.

Därför har vi valt att fortsätta och vidareutveckla de mål och åtgärder som vi har arbetat med under föregående läsår. De prioriterade åtgärderna för läsåret 2024/2025 bygger vidare på och fördjupar de insatser som redan har visat sig fungera.

Främjande och förebyggande åtgärder

Förskolans främjande arbete syftar till att skapa en inkluderande och jämlik miljö där alla barn får samma rättigheter och möjligheter, i enlighet med diskrimineringslagen. Målet är att motverka kränkande behandling och främja positiva värderingar, så att alla barn känner sig trygga och värdefulla och kan utvecklas fritt. Under läsåret 2024/2025 fortsätter vi med de åtgärder som beskrivs nedan för att fördjupa vårt arbete med inkludering, likabehandling och social hållbarhet.

Pedagogiskt fokus

Projektet Jag i världen. Projektet har en central roll i vårt främjande och förebyggande arbete. Genom att utforska olika kulturer, perspektiv och värderingar får barnen verktyg att förstå och respektera olikheter. Det stärker barnens förmåga att se världen genom andras ögon och förbereder dem för ett inkluderande och respektfullt samhälle.

Mentorskap. Mentorskapet är en viktig och långsiktig strategi i vårt förebyggande arbete. Varje barn har en mentor som följer barnets utveckling och behov under hela tiden på förskolan. Mentorn har regelbundna samtal med barnet, observerar och dokumenterar barnets trivsel och lärande och ger stöd vid behov. Mentorskapet skapar kontinuitet och säkerställer att barnens individuella behov uppmärksammas och tillgodoses.

Genom mentorskapet blir det också lättare att upptäcka om ett barn riskerar att inte få sina behov tillgodosedda eller känner sig utsatt. Den nära kontakten mellan barnet och mentorn ökar möjligheten att tidigt upptäcka tecken på diskriminering eller kränkande behandling.

Socialt fokus

Fadderskap. Fadderskapet stärker gemenskapen och skapar en trygg och inkluderande miljö. När äldre barn får ansvar för att hjälpa och stötta yngre barn i vardagen lär de sig empati, ansvar och vikten av att vara en god vän. Både äldre och yngre barn får utvecklas tillsammans och skapa starka relationer som bygger på ömsesidig respekt.

Ansvar för trygghet. Förskolans personal har ett gemensamt ansvar att vara uppmärksam på barnens behov av trygghet och trivsel. All personal ska agera omedelbart om de ser eller får kännedom om att ett barn far illa i relation till andra barn eller personal. Närvarande och medvetna vuxna skapar trygghet i barnens vardag, i både den fysiska och den psykosociala miljön.

Utvecklingssamtal och uppföljning. Mentorn har ett utvecklingssamtal med sitt mentorsbarn varje termin. Det är ett tillfälle att prata med barnet om dess erfarenheter och upplevelser på förskolan och att fånga upp eventuella problem med relationer, trygghet eller lärande, och att upptäcka om barnet upplever sig utsatt för diskriminering eller kränkning.

Medveten vuxennärvaro. För en trygg miljö måste de vuxna vara närvarande både fysiskt och mentalt. Pedagogerna deltar aktivt i barnens lek och aktiviteter, är lyhörda för barnens behov och ger stöd i sociala situationer. Genom att vara med i leken och samtalen kan pedagogerna ingripa om konflikter eller andra problem uppstår och vägleda barnen att lösa dem på ett respektfullt och konstruktivt sätt.

Social hållbarhet

För att främja social hållbarhet arbetar förskolan med aktiviteter som stärker barnens empati och deras medvetenhet om världen och andra människor. Barnen lär sig vikten av att vara omtänksamma och att alla människor har lika värde. Arbetet syns i projektet Jag i världen och i aktiviteter som stödjer barnens utveckling av empati, ansvar och solidaritet, till exempel:

Klädinsamling, där barnen tillsammans med sina vårdnadshavare samlar in kläder till människor som behöver dem.
Samarbete med äldreboende, där barnen deltar i sociala aktiviteter tillsammans med äldre, vilket ger lärande mellan generationer och stärker förståelsen för olika skeden i livet.

Upptäckande och åtgärdande insatser

Så här gör vi vid diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.

Steg 1: Anmälan och första åtgärd

Om ett barn eller barnets vårdnadshavare upplever att barnet har blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier ska de omedelbart kontakta barnets mentor, någon i ledningsgruppen eller rektor.

Om personal misstänker att ett barn utsätts för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier ska de omedelbart kontakta barnets mentor och någon i ledningsgruppen.

Om personal ser en pågående eller nyligen inträffad händelse ska de omedelbart ingripa för att avbryta handlingen, säkerställa barnets trygghet och prata med de inblandade för att förstå vad som har hänt. En kränkningsanmälan ska göras. Om barnet upplever sig utsatt för diskriminering, sexuella trakasserier eller kränkande behandling av personal ska ärendet tas vidare till rektor.

Steg 2: Rapportering och åtgärder

När ett ärende har rapporterats ska barnets mentor och de inblandade få veta vad som har hänt och vilka åtgärder som har vidtagits hittills. Likabehandlingsgruppen och rektor ska alltid informeras. Rektor ansvarar för att omedelbart anmäla ärendet till huvudmannen och informera berörda vårdnadshavare.

Om personal är inblandad i diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier mot ett barn kallar rektor den berörda medarbetaren till ett möte. Medarbetaren kan ha med sig en facklig representant om hen vill.

Steg 3: Utredning och samtal

Mentorn eller representanter från likabehandlingsgruppen ansvarar för samtal med berörda barn och deras vårdnadshavare, där de går igenom vad som har hänt och hur situationen har hanterats. Vid behov kallas de inblandade till enskilda samtal för att förstå hela situationen.

Förskolan sammanställer en kortfattad utredning där de inblandade och alla relevanta uppgifter redovisas. Om personal är inblandad gör rektor en särskild utredning.

Steg 4: Uppföljning och åtgärder

Likabehandlingsgruppen eller mentorn har uppföljningsträffar tillsammans med rektor och skyddsombud för att säkerställa att situationen hanteras korrekt. Uppföljningen görs både med barnet som har blivit utsatt och med de som har varit ansvariga för kränkningen. Syftet är att kontrollera att åtgärderna har varit effektiva och att alla har fått det stöd och den hjälp som behövs för att återställa trygghet och respekt på förskolan.

Handlingsplanen är en grundläggande del av förskolans arbete för en trygg och respektfull miljö för alla barn, där diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte tolereras. Den utsattes upplevelse av situationen är alltid utgångspunkten och ligger till grund för förskolans utredning och åtgärder.

Utredning vid kränkning, trakasserier och sexuella trakasserier

Vid utredningar av kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier ska sekretess och tystnadsplikt alltid beaktas noggrant. Rektor har det övergripande ansvaret för att utredningsarbetet dokumenteras korrekt och systematiskt, på särskilda blanketter för hela utredningsprocessen.

Utredningen ska genomföras med största hänsyn till den utsatte och de övriga inblandade, och i en trygg och respektfull miljö. Den ska vara objektiv och allsidig och belysa alla relevanta aspekter av det som har hänt. Både den som har blivit utsatt och den eller de som misstänks för kränkningen ska få berätta om sin upplevelse och sitt perspektiv.

Hur omfattande utredningen behöver vara anpassas efter det enskilda fallet och hur allvarlig situationen är. Vid behov kan externa resurser eller stödpersoner tas in för att utredningen ska bli rättssäker och professionell.

Vårdnadshavare till berörda barn ska så snart som möjligt få veta att en utredning pågår och vad den innebär för barnet och för förskolans åtgärder. Alla inblandade ska informeras om att deras vårdnadshavare kommer att få information om händelsen och utredningen.

Om händelsen innebär allvarlig fara för liv eller hälsa ska den rapporteras till Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för att rapporteringen görs enligt gällande rutiner och lagar.

Utredningen ska genomföras snabbt men grundligt, och alla berörda ska få stöd genom processen så att en trygg och respektfull miljö återställs för alla.